“It was a free and healthy job”

The exploitation of northern Sweden's forests began in about the 1830s and continued expanding northwards over the following decades. A key factor that enabling the exploitation of these forests was the natural infrastructure, such as the network of rivers, creeks and flooding during the summer, which made it possible to float timber from the forests to the sawmills on the coast. The overall aim of this work is to analyze timber floating on the river Ångermanälven, highlighting the log drivers’ role in timber supply to the industry and how timber floating was integral to local society. The timber floating in northern Sweden was a complex process, involving technical, ecological, economic, and social factors, which also evolved over a long period of time. To do justice to this complexity, I have used various methods to answer my questions. Firstly, I studied many different historical records at the National Archives of Sweden, Härnösand, including annual reports, maps, salary agreements, photographs, and newspapers. Secondly, I conducted in-depth semi-structured interviews with 20 people who worked in timber floating on the river Ångermanälven. The timber floating season on the river Ångermanälven was a complex process with different stages and work duties through the season with preparations, floating in the creeks and rivers and the final clear-up. The work as a log driver was a high-risk work with jam-breaking and rowing in the rapids. All my male informants said there was a good spirit and cohesion among the log drivers in the team. They also said they enjoyed working in timber floating even though the workdays could be heavy, and many log drivers wanted to work in timber floating year after year. Moreover, women had an important role in timber floating as cooks and served proper food during the heavy work shifts. Timber floating was part of the timber value chain, enabling the transport of wood from forest to industry, and the logging and timber floating seasons created an annual cycle of employment for many men in the northern inland of Sweden. Timber floating had noticeable impacts on the local communities along the river since it created work opportunities for many people. Although the river Even though Ångermanälven was one of the last rivers on which timber floating was performed in Sweden, it could not compete with lorry transport and the other factors that had affected timber floating negatively. Nonetheless, timber floating brought imprints and memories to the people involved. I hope this study will contribute to that the oral history of timber floating on the river Ångermanälven will be preserved to future generations.Exploateringen av skogarna i Norrland började under 1830-talet och fortsatte sedan norrut följande årtionden. Nätverket av bäckar och älvar hade en betydande roll för skogsexploateringen eftersom det möjliggjorde att stora volymer av timmer kunde flottas från inlandet till sågverksindustrin vid kusten. Det övergripande syftet med studien var att analysera flottningen i Ångermanälven, lyfta flottarnas roll i försörjningen av timmer till skogsindustrin, samt hur flottningen var integrerad i lokalsamhället. Flottningen var en komplex process som innefattade tekniska, ekologiska, ekonomiska och sociala faktorer, som även förändrades över tid. Jag har därför använt olika metoder för att besvara mina frågeställningar. För det första studerade jag historiskt källmaterial vid Riksarkivet i Härnösand, där jag bland annat studerade årsrapporter, kartor, lönelistor, fotografier och tidningar. För det andra har jag intervjuat 20 personer som har arbetat som flottare, kockor och timmervakt i flottningen på Ångermanälven. Det var många olika delar och uppgifter under flottningssäsongen med förberedelser, bäckflottning, älvflottning och slutrensningen. Att arbeta som flottare var riskabelt, bland annat genom att ro i forsarna och arbeta på brötarna. Alla mina informanter tyckte att det var en bra stämning och sammanhållning i arbetslaget. De tycke om att arbeta i flottningen även om det var ett hårt arbete, och många flottare ville tillbaka till flottningen år efter år. Kvinnor hade också en betydande roll i flottningen som kockor och serverade bra och nyttig mat under de tunga arbetsdagarna. Flottningen var en del av timmerindustriens värdekedja och möjliggjorde timmertransporten från skog till industri, och avverknings- och flottningssäsongen skapade en arbetscykel under året för inlandsbefolkningen i Norrland. Flottningen hade en betydande påverkan på lokalsamhället längs älven eftersom flottningen gav många arbetstillfällen. Även om Ångermanälven var en de sista älvarna som det flottades i Sverige, kunde flottningsintresset inte konkurrera med lastbilstransporterna och de andra faktorerna som påverkade flottningen negativt. Trots att flottningen behövde avvecklas, lämnade den ett stort avtryck och minnen hos människorna som var involverad i flottningen. Jag hoppas den här studien kommer bidra till att historierna från flottningen i Ångermanälven kommer leva vidare till nästkommande generationer